Från begynnelsen när jag var liten fick man utav sina föräldrar veta att det bästa för att nå framgång var att vara konsekvent i hanteringen av hästar, djur och barn. Jag har under min tid testat olika saker med hästarna för att se deras reaktioner och hur mycket de litar på mig som vän. Jag har lärt mig otroligt mycket genom mina år med hästarna och har mycket kvar att lära för man blir aldrig fullärd.
Nu när jag äntligen har fått hem Abba så börjar resan mot att hon ska känna sig trygg med mig som den sanna vännen jag är. Hon ska se mig som en person som det är roligt att jobba med och inte en slavdrivare. Visst allt kommer inte att vara ”pink fluffy unicorns dancing the rainbow” men vi ska kunna ge och ta samt lära oss något av det. Så vi har börjat med att sätta på grimman, börjat att ledas och stanna samt gå på många olika platser utan att hon inte ska lita på mig. Jag känner att ibland hade hon mer än gärna suttit innanför min overall än att gå i vattenpölar. Men jag står i pölen och det kan hon också! Tar tid men vi har inte bråttom… och till slut står hon med bägge hovarna i pölen och frustar… Då är vi nöjda!
Här är en liten video på när Abba tyckte att det var läskigt att gå upp i vattenspiltan dock var det inte så farligt efter några gånger men att det kom vatten ur slangen det kunde inte vara hälsosamt…. dock stängde jag av vattnet och tar det en annan dag… Abba går själv upp i vattenspiltan nu utan grimma.